Njutbara två.

Ers Tomhet.

Playa del H(Ingl)es.

Er verbala hjälte är tillbaka från Kanarieholmarna, jag pratar naturligtvis om Inavelpojken, Jag alltså, Moi. Denne man, denne Jag, denne räddare i nöden är åter på svensk mark, för att, som vanligt sprida glädje och harmoni hos sina lojala läsare. Och nu ska jag kasta lite rutiner på er, kombinerat med små restips här och där, rutiner man gärna ägnar sig åt efter en veckas vistelse i utlandet.

Hur som haver. Titeln på inlägget skulle egentligen vara: Tubsockor och mjukisbyxor. Varför jag skriver vad det egentligen skulle heta eller varför jag inte lät det heta så, vet jag inte, jag vet bara att det var det första Jag slängde på mig efter jag låtit vårt duschmunstycke (som förövrigt sprutar hårdare än de flesta hotell jag besökt och det är nåt jag värderar högt) långsamt vandra längs huvud, bål och lemmar. Men förutom klädkoden á la slapptask, så finns det mycket annat man vill göra om man, som jag, spenderat all sin tid med att, jobba på sin solbränna eller att ha kul på kvällarna/supa sig redlöst full (men inte så full att man hänger med nån av de afrikanska hororna som stod på samma ställe varje kväll när vi gick hem in i en gränd fylld med spyor och kackerlackor). Har man inte gjort det, då har man i princip inte blivit för full, en bra tumregel och tips att ta dig med ut. Annat är också, åtminstone för min lilla hypokondri för mat (för vem vill bli matsjuk på solsemestern?). T. ex. om jag hade varit i Bangkok så hade jag inte beställt in rå kyckling och det lokala kranvattnet (nåt jag fått ifrån Hipp Hipp-karaktären Morgan Pålsson). Så förstår du ungefär vad jag menar. Så nu i Sverige kan jag tryggt beställa in vilken mat som helst och även testa på nåt nytt (därmed inte sagt att jag gör det). Och det som tog emot mest var när jag stod full och lät fingret gå lod- och vågrätt längs den lite halvtaskiga menyn, för att till slut stanna på kebab. Hade jag nu inte varit på lyset, hade jag förmodligen inte ställt mig vid det lilla pittoreska (i onyktert tillstånd) kebabståndet överhuvudtaget, men dagen efter och idag tackar jag spriten för en av den bästa kebaben genom tiderna.

Inglourious Basterds.

Såg den på bio igår. Ett bevis på att Quentin Tarantino är, den bästa regissören, manusförfattaren och producenten genom tiderna. Ett mästerverk.

Inglourious Basterds Trailer

Gå och se den, du kommer inte bli besviken.

En synvilla á la pessimism?

Idag såg jag det första lövet falla från trädtopparna. Lövet utlöste en explosion som utraderade all glädje min oroliga lilla själ gick och bar på. Den optimistiska inställningen till sensommaren (att den varar i minst två månader till), att värmen håller i sig och shortsen sitter på fram till åtminstone oktober är plötsligt borta med vinden. Och med upprymdheten hos en kärring på Åhléns som precis nått den fas i livet som kallas klimakteriet, känner jag en kyla skölja över kroppen, och det enda jag kan tänka efter att jag bevittnat det första lövet falla är, svensk vinter, svensk vinter som den varit de sista tio åren. Pest.

Morsning!

En kris, om nåt att skriva om.

Hejsan,

När man i sedvanlig ordning är på nattklubb, och intar alkohol likt en alkis när socialbidraget anlänt till postlådan och låten du och dina kompisar gått och nynnat på under hela sommaren drar igång vill du dansa. Eller vill och vill, det går av bara farten när allt känns rätt. Just exakt så skulle nog mina fingertoppar känna sig i skrivande stund. Dem vill dansa, dansa och dansa. Men dem har ingen låt att dansa till. Inget ämne att skriva om. En knivig situation när man inte vill annat än att leverera nåt extraordinärt.

Men jag antar att jag bara kan flyta med, och låta fingrarna göra jobbet. Vad har hänt mellan de senaste inläggen? (det som Du uppfattade som ett långt tomrum i ditt liv), nåt ovanligt jag har, eller inte ägnat mig åt. Vi börjar med det jag inte ägnat mig åt, men som kanske är på tiden att jag tar tag i:

Anordna en gummibollsgolfturnering (inomhus).
Leka dunkgömme (alkoholpåverkad).
Äta a-fil med kolasås till frukost.
Beställa en pizza jag aldrig testat.
Lägga ett pussel på över 1000 bitar (får vänta 60 år till innan det blir accepterat bara).
Blanda olika parfymer (HUGO BOSS + DKNY + FCUK?)
Köpa en enhjuling.
Bygga en lådbil (gjorde aldrig det när jag var liten).

Nu är mina fingrar utmattade och min hjärna överbelastad. Kanske lika bra det. Ingen människa på jorden borde veta vad jag brukar sysselsätta mig med. En annan gång kanske...


//Inavelpojken - en psykstörd patient på rymmen med med en laptop och trådlöst bredband.

Ångesttankar: del två.

Hoj,

Jag vet, bloggtorkan är ett faktum och Jag vet vad som måste göras. Den om fortsättningen på föregående Framtidsplaner måste avslutas (så jag åtminstone slipper en ångesttanke iallafall). Var jag ska börja och hur jag ska börja är ungefär lika svårt som att få struktur på min framtid. Kanske där mitt och allas problem ligger. Att sätta fart på saker och ting, kanske mer känt som att få tummen ur röven.

Rädd för att misslyckas? - Glöm inte att du bara lever ett liv, och det lever du nu. Och snart kan det bli försent att ångra det du aldrig gjorde. Även om det nu bara är frågan om att använda solkräm lite oftare...

Men just nu ska ni bara luta er tillbaka, koka en kopp kaffe, lyssna på vad jag har att förmedla, och oavsett vad du tar in eller bestämmer dig för att göra, kom ihåg: Det är aldrig försent att leva, och inte minst, läsa min blogg. Även om tiden mellan inläggen kan kännas som dräktighetstiden hos en elefant, ca 620 dagar. Kommer antagligen vara det viktigaste du lär dig av detta inlägget.

"De intressantaste människor jag känner visste inte när de var 22 vad de skulle göra resten av livet. Några av de intressantaste 40-åringar jag känner vet det fortfarande inte." - Rickard Wolff - Solkräm.

Det är så mycket man vill referera och citera, böcker, filmer, låtar, personer. Ska jag sålla lite på det, måste jag verkligen rikta strålkastarn' åt en bok: Into The Wild av Jon Krakauer. Filmen likaså. Har du inte sett eller läst den, så garanterar jag iallafall ett misstag du begått i livet.

Soundtrack från Into The Wild i Spotify:
Music For The Motion Picture Into The Wild

Kombinerat med två delikata citat (översatta då, tror jag fixade det):

Jag har läst nånstans... hur viktigt det är i livet att inte nödvändigtvis vara stark... men att känna sig stark.

När du vill ha något i livet, sträck dig ut och ta det.

Jag känner att jag är nöjd där, idag fick du inget inlägg av personlig karaktär, bara lite riktlinjer och råd jag samlat på mig under den tiden jag lidit av ångesttankar. En sisådär 18 månader, typ.

Avslutar med en dialog med en ball tjej som inte riktigt hamnat i någon vidare kris ännu:
- "Jag menar vad ska man svara när någon frågar vad man vill göra med sitt liv?"

- "Det är väl inte så jävla noga, jag brukar säga att jag ska ligga i sängen, tugga tuggummi och kolla på Svensson Svensson"

Er bloggpsykolog,
Inavelpojken.

Intersexuell, Lady Gaga?

Haj,

Ryktet har nått vårt lilla samhälle. Det om att Lady Gaga skulle vara tvåkönad. En pillesnopp och en skäggbiff. Tillsammans. Men hennes låtar blir inte sämre för det, inte i mina ögon iallafall (om det nu stämmer). Ni kan faktiskt ta er en egen granskning:



Utdrag från heraldsun.com/au:
Hollyscoop.com reports there's a rumor spreading like wildfire on the internet that Lady Gaga has both male and female reproductive parts and she's reportedly even addressed it in the past.

"Its not something that I'm ashamed of, just isn't something that I go around telling everyone. Yes. I have both male and female genitalia, but i consider myself a female," she reportedly wrote in a blog back in December 2008.

"I think this is a great opportunity to make other multiple gendered people feel more comfortable with their bodies. I'm sexy, I'm hot."

Det har även snackats en hel del om Lady Gaga i det lilla hushåll. Mest mellan mig och Chris (min systers sambo). Och efter ett tag blir sånt jobbigt. Det tyckte Ida iallafall. För vem orkar höra olika teorier om hennes sex- och onaniliv i dryga två timmar? Hon blev tillslut förbannad och vi på henne. Då säger hon med en tår i ögat: Otus* is in hospital and all you can think about is Lady Gagas dick. Mest för att vi ska få dåligt samvete. Det fick vi också. Men bara för hennes skull.

Tänk att vara hermafrodit - lite beslutsångest varje gång man ska...

*Otus är deras hund som förvärvarande ligger på djursjukhus.

Er fritidsgård på nätet,
Inavelpojken

TV-bolag, se hit.

Hej, ikväll vill jag pissa lite på de svenska TV-bolagens översättare.

Svenska undertexter stör jag mig på nåt så in i helvetes. Som på Sex and the City precis nu. Inte ett program jag kollar på varje dag men ikväll råkade jag göra det. Meningen löd: He has only got one ball. Som översattes till: Han har bara en balle. Kan det bli mer fel än så? Finns det någon på Jorden med två könsorgan? Hade varit mer rätt att skriva: Han har bara en boll, även om det inte är helt riktigt. Jag blir så fustrerad att folk med sån inkompetens får ett sånt jobb. Uppmanar alla tv-bolag att börja gallra lite översättare. Jag tar gärna någons plats.

Tja.

Guidad tur med Brunettstoffe, Cribs-style.

Hej,

Som ni alla troligtvis vet, så finns det ett program på MTV som heter Cribs. Där kändisar bjuder alla tittare på en guidad tur genom deras superlyxiga lya, och lya borde väl vara den mest korrekta och kanske löjligaste av översättningar till svenskan. Men så är det egentligen med hela det svenska språket. Mesigt och torftigt. Själv tycker jag att programmet är så lönlöst och tråkigt att kolla på, visst har jag sett några avsnitt, men det är bara av den enkla anledning att nåt ännu sämre sänds samtidigt. Som t. ex. Sommar med Ernst, Bingolotto eller egentligen vad som helst med den kanske mest sämsta av programledare: Pekka Heino, nu är han i och för sig pasé men såg ni Röda tråden när det gick? Fy helvete vilken dålig TV Sverige har gjort och gör ändå.



Gokväll!

SMS-dialog.

Hej,

En kollega till mig, så blir han anonym, även om jag skulle vilja skriva hans fullständiga med adress och telefonnummer. Men nånstans känns det ändå respektlöst och inte ens skriva hans förnamn. Han heter Jimmy och är också, som jag, en oönskad sommarvikarie. Jag skulle vilja beskriva han som ödmjuk och utåtriktad (två viktiga egenskaper varje individ borde besitta). Det rasslade till i mobilen ikväll, gissa vem som skicka.

Från Jimpa:
Tja gubbe, it is jimpa. Eftersom jag ser dig som en allvetande och på gränsen till fulländad känns det rätt att ställa detta spörsmål till just dig. Börjar bli aningen risig här. Har du nån koll på vem jag ska ringa om jag måste sjukskriva mig imorrn?

Till Jimpa:
Hej Jimp! Vad skönt att du vänder dig till just mig, och inte Peter. Bra för mitt självförtroende. Tack. Men eftersom jag är arbetsam och flitig kan jag knappt stava till sjukskrivning och inte heller ge dig ett korrekt svar. Själv hade jag letat upp Torbjörn Marath på hitta.se. Krya på dig! /Din lots genom postens dryga morgontimmar.

Till Jimpa:
Han bor i Karlskrona förresten. Detta betyder att ingen golfboll kommer vina mellan träden i Mörrum imorgon?

Från Jimpa:
Vi får se hur jag mår imorrn bitti. Förhoppningsvis bättre så ta me di blaue pjucksen ifall att.

Till Jimpa:
Jag var tvungen att bygga på ditt seriösa sms. Jag gör det. Gau å lägg di nu dau.

Från Jimpa:
Di ska jau jöra ka! Nä, lite fitta nu!

Från Jimpa:
Kände mig tvungen att bygga på ditt seriösa SMS.

Till Jimpa:
Själv ska jag nog ta och offra grannens katt till Hades. Lite mer spännande än fitta.

Från Jimpa:
Om bara grannen hade haft en katt...

Låt oss hoppas att Jimmy nu tillfrisknar till morgondagen, så vi kan gå vår golfrunda. Håll tummarna.

/Inavelpojken.

Framtidsplaner

Hej,

I ljuset bland mina ångesttankar som jag lite otydligt förklarade innan, finns lite undanstoppade planer för min så kallade framtid. Vad jag ska göra inom ett år och vad jag vill pyssla med när jag blir stor. För jag har aldrig kännt mig riktigt vuxen och plockar sällan några vuxenpoäng. Som idag till exempel, i och för sig har jag hängt upp tvätt och plockat in disk i maskinen, men det är allt. Kan ha med mammas semester att göra. Det är nämligen hennes område, bland annat. De sysslorna jag har blivit tilldelad är vår lilla gräsmatta på typ 5 kvadrat. Bra fördelning. Och sen ska jag ju älska henne också. Nåt man lätt glömmer bort i den stressiga vardagen. Just det, ljuset ja. Jag har ju lite planer och visioner för framtiden. Först och främst ska man klippa alla de snår och buskar som hindrar mig ifrån att fly min nuvarande vistelseort. Snår och buskar är min metafor för vänner och familj. Och de banden river man inte gärna väck sådär direkt. Fast det borde egentligen vara enklast att bara slita av dem som man brukar göra med ett plåster som sitter över nåt tätväxt hårigt parti på kroppen. Fast det skulle jag aldrig göra, jag älskar nämligen min omgivning. Oerhört mycket. Varför är inte alla uppväxta i Hufvudstaden? Eller kanske New York, Chicago eller nån annan mer geografisk tilltalande plats på vår jord. Fast, man kanske kan lyckas i vår lilla by också? Vem vet. Jag menar vi har ju lite industrier och så, gatukök, pizzeria och en bank. Kanske starta upp nåt kanske? Nu ska jag helst inte kräka för mycket över vår lilla by, med tanke på att majoriteten av mina läsare bor eller är uppväxta i denna lilla pittoreska vad-ni-nu-vill-kalla-den. Men å andra sidan är det väl lite berättigat ändå. Jag menar, det är ju knappast den bästa av orter att vara ungdom/halvvuxen i. Knappt att växa upp i heller för den delen. Som pensionär kanske, då får man vad man vill ha. Lugn och ro...

Fortsättning följer.

/Inavelpojken - er boj i bukten.

Er dikt, min plikt.

Tjo,

Livet är underbart, jag källsorterar komposterbart med brännbart. 22 vårar och livet framför mej, jag har ingen tjej, men jag klarar mig utan fanimej. Denna dikt, en löjlig grej och är bara ett tidsfördriv, jag är fysiskt aktiv utan några krämper. Om du har empati för en oskyldigt drabbad, lite längre synonym för sympati, typ. Jag är lugn och hemmastadd. Nu känner jag att jag spelar över. Inget jag egentligen behöver, bara en undanmanöver. Även om jag alltid måste leverera, för mina läsare jag behöver dosera. Nej, nu orkar jag jävlari inte mera, med flaggan i topp kan jag bloggen garnera och för mina läsare stoltsera ännu ett intetsägande inlägg, för att läsa denna bloggen är som banka huvudet i en vägg - plågsamt, men inte nödvändigtvis onödvändigtvis. Riktigt bra dikt, sätter dock mitt rykte i svikt.

Detta är resultatet av nattens tidsfördriv, statuerar verkligen exemplet att jag är en kille med en grav CP-skada i hjärnan kombinerat med en del fritid och lite liv. Där rimmade jag igen, jag är on fire, men det hade jag lite på känn idag när jag vaknade.

Och idag, som ni ser, prioriterar jag kvantitet istället för kvalitet. Man får ju röra om i grytan lite. Skapa kaos. Klockan är tamejfan drygt fyra, och det här är Inavelpojken med ett dassigt inlägg, god morgon.

Ta ta.

Glassjobb och ångesttankar.

Tjipp tjipp,

En dag som denna kan jag inte bara låta bloggen stå i skugga. Den har ju gjort det nu, ett tag åtminstone. Hur som, i skrivande stund är klockan 12.52 och jag har haft rast sedan 11.30, lite drygt en och en halv timme alltså. Under den lite dryga 1.5h har jag hunnit avnjuta en välsmakad rödspätta i lugn och ro, och den rödspättan hade inte levt förgäves ska sägas... Jag vill egentligen inte uttråka er med ett dagboksinlägg á la Kenza, men idag blir jag tvungen för att egentligen bara tala om hur glassigt jobb jag har. Nu väntar en timme av bloggande med kaffekonsumtion, samt lite brainstorm för ett barty jag ska vara värd till.

Det första jag var sugen på att skriva om, innefattade en inblick av mitt liv och mina ångesttankar. Och så får det bli.

Lika gärna som jag vill gå och hänga mig i skogen, vill jag leva livets glada dagar, ta allt med en klackspark och rycka på axlarna åt mina s.k framtidsplaner. Men så funkar det inte riktigt, inte nu längre. Dem kan komma som en mutter från det blå. En lite mer direkt översättning från engelskans "Like a bolt from the sky". Den svenska översättning är ju, som en blixt från en klar himmel, men det visste du redan. Men dem har iallafall kommit allt oftare och jag får snart hjärnskakning av allt bollande fram och tillbaka. Allt utgår och utvecklas ifrån följande lilla frågeställning: Vad ska det bli av mig? Jag vet inte riktigt om jag behöver gå in mycket djupare än så på själva tankarna, jag tar nämligen för givet att alla nån gång eller mer än så har liknade problem. För ingen är ju felfri. Eller?

Nej, kära tvåsiffriga läsare per dag, jag uppmanar till jordisk njutning och använd gärna lite kroppsvätska som pålägg till era förbannade ångesttankar. Valfri vätska efter behag. Eller lägg det i en pipa och rök det? Du har fria händer.

Tja!

Ett brev till handplockad svensk bloggelit.

Käre Blondinbella,

Det är så stimulerande att läsa din blogg. Om man bortser från att du inte är den smartaste personen i Sverige. Vilket inte kan komma som en chock, för det är vi nog alla överrens om. Och att du är politiskt engagerad gör inte bloggen mindre läsvärd. Mest för att kombination av några lösa skruvar med ett politiskt engagemang är ironiskt trevligt. Sen är du smal och "snygg". Majoriteten lär tycka det iallafall. Själv är jag tjock, ful, dum och sitter inne med en sisådär 30 läsare i snitt per dag. Men jag måste ändå ställa en fråga. Hur i helvete kan du driva en av Sveriges största bloggar? Det är för mig och säkert nio andra miljoner i långa landet fulukorv ett mysterium. Toppar inte riktigt mordet på Olof Palme, men väl.

Blondinbellas senaste inlägg:

Nu har jag ätit frukost med tjejerna och packat klart. Har förbokat en taxi mot Gotlands flygplays vid ett-tiden så jag har lite tid över att hjälpa till och städa upp här. Lånade Majas nagellack från O.P.I som jag blev helt förälskad i och dessutom passar namnet på lacket mitt humör alldeles utmärkt nu, nämligen “Hopelessly in love”

Såhär skulle min version av Blondinbellas blogg se ut:

I skrivande stund spelar jag PES2009 med killarna. Kaffe på det är givet och är det någon som undrar har jag en eller två sockerbitar med en skvätt mjölk till. Har också kommit överrens om att presenten vi gav till Emil var superbra. Han fick ett sportigt linné av oss, samt Lasse Åberg-boxen, bestående av fem filmer om nån nu har en annan uppfattning av hur många Sällskapsresan-filmer som släppts. Jag vet nämligen att det är fem och jag har till och med fått det bekräftat av Lasse himself. Nog om det. Idag testade jag även en ny sorts balsam, nämligen tvål. Funkar som alternativ, men inget jag rekommenderar direkt. Det var allt för idag, nu ska jag ut i skogen och ta livet av mig eftersom jag åt en chokladkaka och drack en cola till frukost.
XOXO.

Men min mest troliga teori landar nånstans där det finns idioter likt mig som stör sig på henne och går in och läser för att hon är så jävla pantad men ändå är så pass framgångsrik. Sen har vi ju våra minderåriga blonderade industriluder som ser upp till henne. Eller?

Ett litet inlägg av utfyllnad bara. Om det passar herrskapet. Åtminstone passar det mig, och det är lite så jag jobbar. Lite självisk sådär.

Häpp och Hopp, Bloggflopp.

Howdy.

Om Sås hade varit en förbrytare i Vilda Västern.













Hej då.

Kvinnan som kan tala med änder.

Hallo,

Jag tycker titeln säger tillräckligt idag. Så luta er tillbaka, men inte för mycket, filmen är kort och jag har inga planer på att fortsätta skriva efter klippet. Nån kommentar kanske.



Roligaste delen är väl ändå när hon frågar om dem blev mätta och sen upprepar hon frågan av nån anledning. Om ifall att dem inte hörde, och möjligtvis pratar svenska? För det vet man ju aldrig. Inte hon iallafall.














Tjenis!

P Diddys årliga White Party flippar ut på efterfesten.

Det tycker åtminstone Aftonbladet. Hej förresten!

Likt alla andra kvällar gör jag ett pitstop hos Aftonbladet. I hopp om att hitta nåt underhållande att läsa om, och kanske till och med, klä bloggen med. Ikväll är en sådan kväll.



Aftonbladets lite annorlunda syn på Sean John Combs "utflippade" vita party:
"Men även om det såg ut att gå rätt så lugnt till från början, så flippar det hela ut ordentligt på efterfesten." - Var Aftonbladet, var flippar festen ut?

Festernas fest, det får Party-Diddy. Men att Ashton Kutcher, hängandes i en gunga över poolen gör det till en utflippad sådan? Löjeväckande! Hur ser en utflippad fest ut hemma hos dig? Den mest utflippade fest jag varit på är utan tvivel den återföreningen vi hade med lumpen förra året. Utemöbler sågades sönder med en motorsåg och Peters husvagn blev nersprutad av en pulversläckare. Inuti alltså.

Tack.

X-Sports, i like.

Hallo!












Wakeboard och Twintip - två självklara val.
Men måste jag välja en av dem, så blir det skidorna. Av vilka skäl?
Let me break it down for ya: Mer möjligheter, billigare, miljövänligare, men dels för att iPoden och skidåkning går så galet bra ihop. Eller är det mer miljövänligt? Vem orkar räkna.

YOUTUBE-MANIA!

AUF WIEDERHÖREN!

Shaolin Kung Fu: Nilsson VS Tidblad

Konnichiwa!

Ikväll bjuder jag på ännu en kortfilm. Den handlar om vänskap, kärlek och lite kampsport. Två huvudpersoner, Nilsson & Tidblad, radarparet, parhästarna, Piff och Puff, under många namn går dem. Men idag, blir dem nog kända som nåt i stil med Daniel-San i Karate Kid. Åtminstone siktar vi på det. Tidblad är nog berättigad nån slags kippetitulering, typ T-Shaolin Nicki-san, eller vad nu den gula rasen skulle kallat han. Kolla bara på killens rörelser. Ni märker när. Nu orkar jag inte ordbajsa mer, utan låter kortfilmen tala sitt klara språk.



Hoppas ni gillar, jag blev hyfsat nöjd själv faktiskt. Allt utom bildkvalitén förstås.

Haj haj.

Hej,

Jag är medveten om de dåliga uppdateringarna, men det går inte att sitta framför datorn med 35 grader i rummet. 5-10 graders krydd, men väl en ursäkt. Och om ni godtar den, kan kännas lite ointressant faktiskt.

Annars tickar livet på och jobbet likaså. Relevant? Vad vill ni läsa om egentligen? Vad vill ni ha till er ostmacka på kvällen förutom ett glas mjölk? En sexnovell? Det tär på krafterna. Tankeverksamhskraften till de nya inläggen då. Bloggen dödar en del av mig för varje inlägg som kommer. Först och främst ska man stiga upp i ottan för att gå till ett enformigt, stressigt och lågavlönat sommarvikariat. Sen ska man köra i 150 km/h hem för att få lite av den sista effektiva solen att jobba av t-shirtbrännan a.k.a bonnabrännan med. Därefter äta, träna etc. bla bla bla. Och efter all skit. Då. Ja, då ska man sätta sig framför datorn och skriva ett nytt inlägg för den lilla trogna skara av läsare jag har. Jag ska försöka leverera mer, men under sommaren är det fruktansvärt.


Ändrade lite på skidfilmen jag gjorde innan. Skulle valt denna låten från början. Ba helt jäla klockren erén. Tack till Ralle för låttipset.



Jag ska snart snickra ihop lite filmklipp från festen i lördags också. Ge mig bara lite tid.

Tjao!

Chris 30-årsbarty.

Tjixen!

Igår hölls ett överraskningsbarty för syster Idas kille Chris. En förövrigt riktigt lyckad fest. Vilket alla som var på plats kan intyga. Och som smsen rasslade in på förmiddagen. Tack för en superkväll etc, något förskönat kanske, men men. Vi fick till och med erfara en fulländad fällkniv, som jag för något inlägg beskrev för er. Fällkniven bjöd Claes på. Tack igen för den.

Finns mycket bättre bild på systemkameran, vilken jag inte har tillgång till för tillfället. Jävla oflyt hela tiden.

Över 500 bilder är lagrade på den kameran och säkert 25 videoklipp från Idas digitalkamera. Vilket betyder att en nytt "Vegas-projekt" är på gång.

Chris med en annorlunda sovställning under natten mellan fredag och lördag.


Kungen av pop avled ju för nån dag sen, så lite samlade verk från han på Spotify vore väl på sin plats. Även om han på sin fritid byggde penisattrapper med lego till barnen som lekte på Neverland, var han ändå en alldeles ypperlig entertainer.

http://open.spotify.com/user/claesson87/playlist/3zhnNvVGRYmu9j04orWfP4

Farväl!

Vegas Movie Studio - Proj. TRYSIL09

(Titeln kan kännas lagom seriös annars)

Tjingeling.

Från resan i Trysil detta året. Jag är amatör i filmskapandet, men skidåkning, är jag ingen pro heller direkt. Så lite överseende får ni allt ha med kvalitén. I vilket fall, here goes.



Hoj hoj.

Lagens långa arm. I Danmark.

Behov har vi alla, men det finns en tid och plats för dem.



En dansk konstapel med tassen i kakburken. Mer sådana nyheter, tack. Jag känner spontant att båda sidor går som förlorare. För annat hade det varit om man suttit i samma situation som dem (med kvinnliga poliser alltså). Varför tveka? Men för en annan förblir det bara en fantasi.

Hej svejs.

Ostbågar florerar på Öland.

Tjenare,

Midsommar ja, årets längsta dag, samt hösten ett stenkast ifrån. O'boyglaset står halvtomt på skrivbordet, och om jag är pessimist? En smula kanske. Förstår inte vitsen med själva firandet bara. Och att dopparen Johannes föddes sex månader före snubben i badbrallor räcker inte som svar. Nej, gott folk, jag är bara tacksam över att midsommardagen räknas som helgdag. Och att traditioner är till för att följas. För fel blir det om dem inte bevaras.


Efter 01:55 så finns det inget mer att hämta.

Men nog om det. Midsommaren firades på Öland med en samling lumparpolare. Det var ball, nåt som bara kommer sådär när man umgås med så pass udda personer. Udda som i störtsköna då. Från kvällen och från midsommardagens morgon finns två saker värda att nämna.

• Ostbåge/att ostbåga. En ställning som den smått berusade gärna använder, majoriteten av ostbågandet sker sittandes. Kan också utvecklas till fällkniven om man är riktigt på lyset. Nytt ord i förrådet alltså, tack Småland för den.

• Skitgubbe med en touch av Jackass. Förloraren kommer på ett straff för nästa skitgubbe. Vilket i vårt fall, eskalerade till en rad klökningar. En macka med Allroundkrydda, en mur av äkta majonäs, rått ägg, marshmallows, müsli, inlaggd sill, glass och rödbetor.

Och den drabbade blev ingen mindre än Nilsson.

Finns en liten historia bakom detta straff också men ni får hålla er tills nästa gång vi ses.

Morsning!

Urban Exploration.

Sup,

En tid har gått sedan föregående inlägg, men ha tålamod, även om det kan kännas föga värt vad mitt bloggande beträffar. Men jag anar att sommarvikariat som gick av stapeln denna vecka har ett finger med i spelet. För att blogga som arbetssökande är ingen konst. Smått förskönad synonym till arbetslös det där. I mitt fall passar sabbatshalvår lite bättre. Sökte omkring två jobb, eventuellt tre på ett halvår. Bra jobbat förövrigt. Men ball har det varit, och man har hunnit med saker som aldrig hade kunnat göras annars. Men listan är lång och inlägget blir detsamma om jag listar alla sköna saker man kan göra som arbetslös. En annan dag kanske.

Men spänn fast säkerhetsbältena, för nu blir det åka av. Förhoppningsvis. Jag bjuder ändå på ett nytt inlägg, bra som dåligt.

Spökstäder, övergivna sjukhus eller tunnelbanesystem. Fenomenet kallas UE och står som dagens topic. Urban Exploration alltså. Som på svenska blir "tätortsutforskning". Det går alltså ut på att utforska ödelagda bebyggelser, städer, hus etc. Personligen har jag ingen, eller förhållandevis ynklig erfarenhet. Om nu min lilla expedition jag hade i Stockholm med samband till en hundpromenad räknas. Förevigad på mobilen är den iallafall, och håller den UE-standard? Knappast. Men bättre än ingenting, det måste det ändå vara.


Alfred Nobels spränggropar i Stockholm, närmare bestämt Aspudden och Vinterviken.

Är du inte tillfredsställd med Nobels spränggrop så bäddar jag in några youtube-klipp med riktigt UE:s. Missa inte sista bara.






Severalls mentalsjukhus i Colchester, Essex, England. Byggt 1910, övergivet 1997.

Sverige runt och jaga UE-platser? Man blir skapligt taggad på en roadtrip alltså.

Tugga lite på detta inlägget så bjuder jag på ett nytt imorgon, angående mitt midsommarfirande. Och jag lovar att det blir ett opersonligt och motbjudande sådant.

Ajökens!

Hockeyfrillor samt föråldrad reklam.

Mors,

På menyn står 80-tal. Hittade nämligen några tidskrifter därifrån idag. Mycket mer orienterad än så blir du inte, utan jag låter Pontus "Pontiac" Johansson ta över.

En karaktär från Filip och Fredriks 100-höjdare.

Dagens look-a-like:


Bilbo och Kungsörnen-tanten.

Hejrå!

Eller har Jesus badbrallor?

Hej igen,

Som ni säkert redan vet, om ni nu ständigt fluktar efter nya inlägg och har läst föregående så har jag varit på resande fot uppåt landet. Närmare bestämt Gävle och Stockholm. Men mer detaljerat än så blir det inte, för att låta namnlösa ta del av mitt privatliv känns en smula obehagligt. Dessutom ovesäntligt och alldeles för vardagligt för min smak. För målet är ju trots allt att ha en ballare blogg än min käre rival och vän Sassedasse (http://kk88.bloggagratis.se).

I Stockholm finns en affär, och där hittade jag, som alla andra gånger jag besöker den, en jävligt vass t-shirt. Och som man säger "En bild säger mer än tusen ord". Döm själva.














Religon står näst på agendan, men frukta icke. Det blir bara några minuter av din "dyrbara" tid och så tråkigt är det faktiskt inte. Även om religon, som för mig och Håkan i Sunes Jul iallafall, förknippas med rastlöshet och lätta psykiska rubbningar. Hur som, lite överallt i Stockholm finns följande plakat:








Och det handlar om huruvida samhället förhåller sig till religon. Gör testet och bli förbluffad över hur en 2000 år gammal skrift fortfarande är så betydande i ett så pass utvecklat samhälle som vi faktiskt lever i. Sverige är ju på rätt väg med jämdställdhet osv. men andra länder styrs ju, mer eller mindre av just det som skrevs för flera hundra år sen. Galet. Jag länkar testet längst ner på sidan.

Håkan och hans teorier om Jesus dyker upp efter fem minuter.


www.gudfinnsnoginte.se
Lycklig resa.

Onani på E6:an.

Tjillevippen,

På centralen sitter jag, inväntar tåget till Gävle, mobilen hårt i mina labbar och spelar QuadraPop. En nödvändig sysselsättning när man som då, självdör i tristess. Ensam givetvis och oerhört lättad över att jag sitter på rätt perrong. Har nämligen haft sjukt pissiga erfarenheter med kollektivtrafiken innan. Men jag håller Sverige och SJ skyldiga till alla missförstånd jag fått erfara. Mitt på bänken sitter jag när någon dryg snubbe tvunget måste sätta sig på samma bänk. Trodde jag. Han säger "Går tåget till Gävle härifrån?" jag svarar lite drygt samtidigt som jag spelar på mobilen "Det står väl där?" och pekar på skärmen precis ovanför oss. Lite typiska karaktärsdrag av oss svenskar. Han kontrar med "Ah, då var man med i matchen igen iallafall" och mobilen slinker ner i fickan och vi börjar småprata lite. Som förövrigt är lite lagom drygt. Det är väl lite typiskt det också, för just svenskar. Att småprata alltså. Känner redan att detta inlägget blir på tok för långt. Vad jag ville komma fram till är en liten anekdot som han delade med sig av. Kommer inte ihåg exakt hur han formulerade det men här nedan följer min version av den fantastiska lilla berättelse som gjorde min dag:

En lastbilschaufför kör på E6:an i riktning mot Norge och nånstans nära Strömstad blir han stannad av polisen. Anledningen hade varit för han kört vingligt. Och när polisen kommer fram till gärningsmannen så tar de han på bar gärning. Hans byxor hade varit nerdragna och de hade sett porrtidningar på en handlängds avstånd. Å vips så är killen skäligen, snudd på bevisligen misstänkt för självbefläckelse.

Det är nästan för bra för att vara sant kan man tycka. Men det får du inte göra. Jag förväntar mig ändå någon konspirationsteori om händelsen bland kommentarerna. Fråga: Varför, varför, varför kan han bara inte stanna till vid sidan av vägen, där kan han ju iallafall köra på utav bara helvete? Jag har några teorier om det hela. Antingen så är det för att han får en kick av att köra sin stora manliga lastbil samtidigt som han drar en handtralla, eller tränar han sin kordinationsförmåga, lite riskabelt kanske. Men min personliga favorit är helt klart att han helt enkelt har narkotika gömd bland lasten och vill dämpa sin stress innan tullen. Skön snubbe oavsett.

Hopp o häpp, bonnläpp.

Quentin Tarantino for president.

Var Hälsad,

Det första Jan säger: "Du röker väl inte så du ramlar omkull." men vad säger han efter? Nåt med backen hör jag, men sista meningen? Har haft lite problem med att tyda det sista bara. Så lämna en kommentar så ska vi gå till botten med det här.



I natt somnade jag in till klassikern Kill Bill. En av Quentin Tarantinos finest. Och det som gör hans filmer så oslagbara, är hans musik. Bara att RZA från Wu-Tang producerar musiken till Kill Bill imponerar mig. Lite sköna låtar i hans filmer från spotify:
http://open.spotify.com/user/claesson87/playlist/2i9i5955ttYfB9QdXwRGdl

Och favoritscenen från filmen i natt:


I skrivande stund har jag precis avnjutit en bolognese, med min mest primitiva sida då. Av den enkla anledningen att jag har åkt tåg i ganska exakt 5 timmar och 20 minuter och stått på centralen i 40 minuter. Det tär på krafterna. Ska inte uttråka er mer med mitt liv. En sak till bara. Jag befinner mig i Gävle och är hemma på fredag igen. Så. Nu är jag klar.

Tja.

Bond World - lösningen på Härnösands arbetslöshet.

Hoj hoj,

I de dystra tider som nu råder, med arbetslöshet som skjuter i höjden, finns det ändå ljus, för Härnösands kommun då, och det ljushuvudet är Anders Gäfvert som är kommunalråd i sagda kommun. Och när jag i sedvanlig ordning låter högerhanden varsamt smeka över musens yta i alla tänkbara vädersträck hittar jag denna fängslande artikel på Expressens hemsida. Titeln på artikeln lyder:

"Kommunalrådet vill skapa en 007-värld."

- En lösning på arbetslösheten i Härnösands kommun, äsch jag gör några utdrag för att underlätta lite:
"Hemsö fästning utanför Härnösand var en av Sveriges viktigaste militäranläggningar under kalla kriget - topphemlig och byggd för att klara ett kärnvapenkrig.Nu drömmer kommunstyrelsens ordförande Anders Gäfvert (M) om att förvandla fästningen till en Disneyworld-liknande turistpark: Bond World."
"Anläggningen ska vara exklusiv, med möjlighet att leka krig och hyra dyra, snabba bilar"
" -Jag tänkte spionromantik, James Bond, 60-talet. Man har dyra viner, Bollinger, roulettbord där man får satsa hur mycket man vill och så premiärvisar man årets James Bond-film. Världspremiär så klart, säger Anders Gäfvert."
- Inte för att jag vill dissa dig Anders, det är inte det. Jag är bara lite osäker på om du har tänkt igenom det här tillräckligt noga. Säkert att du under sena kvällar efter du tröttnat på den bok eller snarare senaste numret av Fantomen som i ditt fall borde vara mest troligt. När hustrun din har "huvudvärk" och därmed inte känner för att idka ljuvlig älskog. Och med lite storhetsvansinne över din titel som kommunalråd kläcka den, enligt dig då, mest lukrativa lösningen för din kommun. Men att återspegla en 007-värld på en liten idyllisk ö i Sverige, nej du Anders Gäfvert, nu blev det allt lite tokigt. Allt känns lite som taget ur S.O.S. - En segelsällskapsresa av Lasse Åberg. Om ni nu minns. Hur som haver.

"- Man kan åka ubåt ut och sedan bli skjuten sista biten i torped om man betalar extra, säger Anders Gäfvert om visionen Bond World." - Lova att upprätta nån form av paketpris, där torpedfärden är inbunden, så åker jag upp omedelbums.

Om nu projektet går i lås, vilket hade varit jävligt ball, så framstår ju jag som en idiot. Men blir det Bond World i form av en nöjespark i vårt trista avlånga land så bjussar jag på det. Och sen är det ju trots allt en vision så man får ta det med en nypa salt. Antar jag.

Och med denna länken tackar jag för mig.
http://www.expressen.se/Nyheter/1.1600937/kommunalradet-vill-skapa-en-007-varld

Auf Wiedersehen!

Skinkrulle och en smygrökare.

Tjing,

Hur delar jag med mig av ett snabbmatsrecept utan att det ska bli pinsamt? Det går nämligen inte. Å andra sidan går det inte att göra en blogg heller utan att känna sig lite obehaglig. Hur bär du dig åt Sås? Kan tänka mig att det känns likadant som att reproducera vid 16-års ålder. Livrädd för vad alla kommer att tycka och tänka, kolla snett och skratta bakom ryggen på en. Lite tabubelagt alltså. Men som alltid så får man väl bjuda på sig själv lite. Det är väl lite meningen med att blogga också. Hur som helst. Snabbmatsreceptet är Jim Svenssons påfund och det är en briljant sådan. En variant av kebabrullen som alla förhoppningsvis älskar. Istället för kebab/gyros tar man skinka, räkor, ägg, ost, sallad och kebabsås.

"Den är kanon och smakar precis som smörgåstårta" - Jim Svensson.

Gick igenom mobilen idag och hittade följande:

Verkar som han inte var riktigt bekväm med att sitta kvar vid bordet och avnjuta en välförtjänt cigg. Var Kjelle närvarande vid festen? Orolig över att någon överordnad skulle se honom? Svart på vitt mina damer och herrar, det är inte coolt att röka.



Lite örongodis från spotify om du nu har det.
http://open.spotify.com/user/claesson87/playlist/02JObSefsw7ZlC2xsmPgIJ

Skepp o'hoj, livboj.

090608

Aloha!

Nytt inlägg betyder ny möjlighet. Möjligheten att stegra med en trimmad Suzuki KS 50 på skolgården i Näsum. Precis som Göran Sterner brukade göra back in the days. Och ja, i den här metaforen är bloggen en trimmad moped på väg mot nya höjder. För såhär bra känns detta inlägget hittills.

Var tvungen att föreviga vår 2-touch-tävling i helgen också.

Mattias, Sås, Maradona och Mattsson i bild.
(Lägg märke till Mattssons fifa-bössa i början)

Idag har jag haft en ganska skärrad och irriterad Dasse på msn, riktigt trevligt faktiskt. Hoppas att han tar illa upp nu också.













Under en intervju med Henrik Larsson på Ängelholms flygplats dök Zlatan Ibrahimovic upp bakom oss, flinade och gav i från sig ett pruttljud innan han gick in genom säkerhetskontrollen.




Tack för mig, tja.

The Pilot.

Tjipp tjipp,

Först och främst, hjärtligt välkommen skall du vara, till ett försök att krossa Sasses blogg (KK88.bloggagratis.se). Men även till en möjlighet att slå ihjäl några minuter av ditt patetiska liv. Har inte stenkoll på antalet besökare Sas sitter och ruvar på, men som Datti hade sagt, vi tafsar och ser vad som händer.

Här hittar du inga laguppställningar, taktiker, milslånga inlägg om sport. Inte heller min fysiska eller psykiska status, hur lite jag har fått doppa och så vidare.

Hybris a la Zlatan: "Träningen börjar när jag säger till."



Såhär kan det låta i döfots kärra.

Ajökens, nu vill jag inte skriva mer.