Framtidsplaner

Hej,

I ljuset bland mina ångesttankar som jag lite otydligt förklarade innan, finns lite undanstoppade planer för min så kallade framtid. Vad jag ska göra inom ett år och vad jag vill pyssla med när jag blir stor. För jag har aldrig kännt mig riktigt vuxen och plockar sällan några vuxenpoäng. Som idag till exempel, i och för sig har jag hängt upp tvätt och plockat in disk i maskinen, men det är allt. Kan ha med mammas semester att göra. Det är nämligen hennes område, bland annat. De sysslorna jag har blivit tilldelad är vår lilla gräsmatta på typ 5 kvadrat. Bra fördelning. Och sen ska jag ju älska henne också. Nåt man lätt glömmer bort i den stressiga vardagen. Just det, ljuset ja. Jag har ju lite planer och visioner för framtiden. Först och främst ska man klippa alla de snår och buskar som hindrar mig ifrån att fly min nuvarande vistelseort. Snår och buskar är min metafor för vänner och familj. Och de banden river man inte gärna väck sådär direkt. Fast det borde egentligen vara enklast att bara slita av dem som man brukar göra med ett plåster som sitter över nåt tätväxt hårigt parti på kroppen. Fast det skulle jag aldrig göra, jag älskar nämligen min omgivning. Oerhört mycket. Varför är inte alla uppväxta i Hufvudstaden? Eller kanske New York, Chicago eller nån annan mer geografisk tilltalande plats på vår jord. Fast, man kanske kan lyckas i vår lilla by också? Vem vet. Jag menar vi har ju lite industrier och så, gatukök, pizzeria och en bank. Kanske starta upp nåt kanske? Nu ska jag helst inte kräka för mycket över vår lilla by, med tanke på att majoriteten av mina läsare bor eller är uppväxta i denna lilla pittoreska vad-ni-nu-vill-kalla-den. Men å andra sidan är det väl lite berättigat ändå. Jag menar, det är ju knappast den bästa av orter att vara ungdom/halvvuxen i. Knappt att växa upp i heller för den delen. Som pensionär kanske, då får man vad man vill ha. Lugn och ro...

Fortsättning följer.

/Inavelpojken - er boj i bukten.